Nej, jag skall inte börja med att rada upp saker jag skyller ifrån mig på, är trots allt ganska nöjd med loppet även om det fanns högre förväntningar på tiden.
 De positiva resultaten är att jag äntligen fått koll på min tröskel- och maxpuls, att jag tog i hårt och ändå hade krut kvar i benen, och inte minst, att jag hade 35000 löpare bakom mig, men bara 996 framför. Det pekar nog på att skulle ha varit svårt att persa när jag startade så sent som jag gjorde.

Efter 3 minuter och femtio sekunder hade första kilometern passerats, bara det en prestation, lite halvknackigt att få fri väg ut ur startfållan. Jag var då bland de tre snabbaste i min startgrupp, men just det ögonblicket passerade jag några av dem jag sett ryggen på i startgruppen framför; de startade alltså fem minuter tidigare. Sedan började slalomlöpningen. Hade en jättefin rygg från min startgrupp att följa, vilket gick bra de första fyra kilometerna, sedan blev det för tätt; jag tappade ryggen och var ensam i mitt tempo. Dessutom lite backigt så fältets medelhastighet sänktes betänkligt. Jag hade jättestarka ben och pressade mig fram i rännstenen.

Så fortlöpte loppet, ömsom stopp i backar och tvära svängar, ömsom fantastiska utförslöpor där hundratals placeringar plockades.

Ingen skall ta ifrån arrangören att detta är en fantastisk löparfest. att lyckas slussa runt så mycket folk runt Söder, få dem att starta i rätt tid, ta hand om dem som behöver hjälp och dessutom hålla undan alla ölfryntliga åskådare. Alla uppträdanden längs banan höjer också stämningen tre snäpp.

Jag fick min outständing bästa tid på midnattsloppet någonsin, men det är också fyra år sedan jag sprang senast. Jag la mig med ett leende på läpparna och Kenta Gustavsson ekade i skallen. ”Just idag är jag stark, just idag mår jag bra”…

Tack också Cramo Sverige AB för start jag fick starta för er!